Proposition om nya regler för delägare i fåmansföretag

När det gäller löner i dotterföretag kan nämnas att det föreslås en begränsning att använda dessa om dotterföretagets verksamhet finansierats genom aktieägartillskott eller kapital som grundar sig i exempelvis vinstandelslån eller kapitalandelslån och det sammanlagda beloppet av sådana kapitaltillskott överstiger aktiekapitalet i dotterföretaget och 25 miljoner kronor. Begränsningen riktar in sig på vissa typer av riskkapitalstrukturer.

3. Ränta på omkostnadsbeloppet

Enligt tidigare huvudregel var en del av gränsbeloppet en ränta på omkostnadsbeloppet motsvarande statslåneräntan plus nio procentenheter. I de nya reglerna finns också en räntedel med men bara på den del av omkostnadsbeloppet som överstiger 100 000 kronor.

Exempel
Eli har ett bolag med aktiekapital på 25 000 kr, vilket också är hans omkostnadsbelopp. Han kommer inte kunna lägga till någon räntedel i sitt gränsbelopp.

Aina har ett bolag som hon köpt för 150 000 kr. Hennes räntedel blir SLR+9 x 50 000 kr. Om SLR är 1 procent blir räntedelen 5 000 kr.

Möjligheten att använda ett alternativt omkostnadsbelopp för andelar anskaffade före 1990 eller 1992 slopas.

4. Sparat utdelningsutrymme

Det sparade utdelningsutrymmet finns kvar och blir en del av årets gränsbelopp. Däremot slopas ränteuppräkningen av det sparade utdelningsutrymmet.

Karenstiden och övriga tidsgränser minskas till fyra år

När förutsättningarna för att en andel ska vara kvalificerad upphör, exempelvis genom att ägaren eller närstående slutar vara verksam i betydande omfattning, inleds en karenstid eller trädaperiod som det också kallas. Det innebär att andelen fortsätter vara kvalificerad under hela det beskattningsår som förändringen sker och ytterligare fem år. Först därefter blir andelen en vanlig onoterad andel och utdelning och kapitalvinst beskattas med 25 procent utan någon tjänstebeskattning. I propositionen föreslås att denna karenstid förkortas med ett år så att det blir beskattningsåret plus fyra år.

Även övriga tidsgränser som idag är beskattningsåret plus fem år minskas med ett år, exempelvis vid bedömningen om utomståenderegeln kan tillämpas.

Andelsbyten och partiella fissioner

I propositionen föreslås även en del justeringar som rör utdelning och kapitalvinst på andelar som mottas i samband med andelsbyten och partiella fissioner.

Andelsbyten

I 48 a kap. IL finns regler om framskjuten beskattning vid andelsbyten. Reglerna innebär att en fysisk person kan avyttra andelar i ett företag till ett annat företag mot ersättning i form av andelar i det köpande företaget utan att beskattas i samband med bytet. Beskattning av den eventuella kapitalvinsten sker i stället först när de mottagna andelarna avyttras och säkerställs genom att omkostnadsbeloppet för de avyttrade andelarna förs över till de mottagna andelarna.

Om den avyttrade andelen i ett andelsbyte är kvalificerad ska det göras en beräkning av de belopp som skulle ha tagits upp i tjänst och kapital om reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyte inte varit tillämpliga. Det ska fastställas två olika tjänstebelopp, ett för utdelning och ett för kapitalvinst. Det beror på att det finns två olika takbelopp, ett för utdelning och ett för kapitalvinst.

Om mottagna andelar är kvalificerade bara på grund av att de avyttrade andelarna varit kvalificerade säger man att de är särskilt kvalificerade. För dessa andelar ska den framskjutna beskattningen begränsas till dessa tjänstebelopp.

Syftet är att säkerställa att en delägare över tid inte blir beskattad för högre belopp i inkomstslaget tjänst än de belopp som räknas fram vid andelsbytet och som skulle ha beskattats enligt allmänna regler om inte reglerna om framskjuten beskattning hade varit tillämpliga. En eventuell värdestegring som sker efter andelsbytet avseende en särskilt kvalificerad andel kommer genom denna metod inte att till någon del beskattas i inkomstslaget tjänst utan endast i inkomstslaget kapital.

Partiella fissioner

En partiell fission är i likhet med ett andelsbyte en omstrukturering som påverkar delägares andelsinnehav. En partiell fission innebär förenklat att ett företag överlåter en eller flera verksamhetsgrenar till ett eller flera övertagande företag mot ersättning i form av andelar i det övertagande företaget.

Ersättningen ska lämnas till andelsägarna i det överlåtande företaget och ses skattemässigt som utdelning. Den uppskjutna beskattningen uppnås genom att värdet av de mottagna andelarna, det vill säga utdelningen i form av andelar, inte behöver tas upp till beskattning. Beskattningen hos andelsägaren sker i stället när de överlåtna andelarna avyttras eller när utdelning erhålls på dessa andelar.

Om andelarna i det överlåtande företaget är kvalificerade vid tidpunkten för den partiella fissionen ska det göras en beräkning av de belopp som skulle ha tagits upp i inkomstslaget tjänst om bestämmelserna om undantag från omedelbar beskattning vid partiella fissioner inte hade varit tillämpliga. Tjänstebeloppen säkerställer även i dessa fall att en delägare över tid inte blir beskattad för mer än de belopp som beräknades i samband med den partiella fissionen.

Rätten till lönebaserat utrymme vid andelsbyte utökas

Årets gränsbelopp ska beräknas vid årets ingång och för den som äger andelen vid denna tidpunkt Det innebär att en andelsägare som genomför ett andelsbyte under ett kalenderår kommer att beräkna årets gränsbelopp på de avyttrade andelarna, det vill säga de andelar som ägs vid årets ingång. Året efter andelsbytet beräknas gränsbeloppet på de mottagna andelarna.

Vid beräkning av det lönebaserade utrymmet utgår man från löner som betalats ut under året före beskattningsåret. Man får bara räkna med löner som betalats ut under den tid som andelen har ägts.

Om ett andelsbyte genomförs under ett kalenderår kommer bara löner som betalats ut från företaget och dess dotterföretag under den tid som andelen har ägts att ingå i löneunderlaget. Året efter andelsbytet tillfaller gränsbeloppet den mottagna andelen men det lönebaserade utrymmet kan enligt nuvarande bestämmelser endast beräknas på löner som utbetalats efter andelsbytet. Denna problematik åtgärdas med de nya reglerna

Om en kvalificerad andel har mottagits genom ett andelsbyte ska även ersättning som betalats ut under den del av året som föregick andelsbytet ingå vid beräkningen av det lönebaserade utrymmet för den mottagna andelen. För tiden före andelsbytet ska den genom andelsbytet avyttrade andelen ligga till grund för beräkningen. Vid beräkningen av löneunderlaget ska i dessa fall kontant ersättning avse belopp som betalats ut från det avyttrade företaget och dess dotterföretag.

Exempel
Anna äger alla andelar i F AB. Den 1 juli år 1 sker ett andelsbyte som innebär att Anna överlåter sina andelar F AB till ett annat företag, X AB mot nyemitterade andelar i X AB. Efter andelsbytet kommer Anna äga andelar i X AB som motsvarar 50 procent av kapitalet.

Lönerna i F AB uppgår till 6 Mkr fram till 1 juli och 6 Mkr under andra halvåret. Lönerna i X AB uppgår till 4 Mkr under perioden 1 juli – 31 december år 1.

För Anna beräknas löneunderlaget vid ingången av år 2 till summan av:

Enligt 2025 års regler blir löneunderlaget bara 5 Mkr, de 6 Mkr i lön som betalats ut i F AB innan andelsbytet fick inte räknas med.

Beskattningen när tjänstebeloppet har beräknats till noll kronor

Som nämnts ovan ska ett tjänstebelopp bestämmas vid andelsbyte eller partiell fission med kvalificerade andelar. Bestämmelserna om beskattning av utdelning och kapitalvinst efter ett andelsbyte eller en partiell fission reglerar bland annat hur en utdelning ska minska det tjänstebelopp som hör till den mottagna andelen. Av bestämmelserna framgår också att en andel som bara är särskilt kvalificerad upphör att vara kvalificerad när ett belopp lika med tjänstebeloppet för utdelning tagits upp i inkomstslaget tjänst.

I de nya reglerna kompletteras dessa bestämmelser. Om tjänstebeloppet för en andel som mottas vid ett andelsbyte eller en partiell fission är noll kronor ska andelen anses som kvalificerad under fyra beskattningsår efter andelsbytet eller den partiella fissionen, eller under den kortare tid som hade följt av de allmänna bestämmelserna om andelsbytet eller den partiella fissionen inte hade genomförts. 

Ikraftträdande

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026. Det finns ett antal övergångsbestämmelser, bland annat följande:

• Ändringarna som innebär att en tidsperiod i en bakåtblickande bestämmelse förkortas från fem till fyra beskattningsår tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2026.
• De upphävda index- och kapitalunderlagsreglerna får tillämpas för beskattningsår som avslutas före den 1 januari 2029.

Läs mer

• Läs budgetpropositionen för 2026 i sin helhet