Den 1 juli 2017 trädde en lag om framtidsfullmakter i kraft. Lagen innebär att du som privatperson i förväg ska kunna bestämma vem som ska företräda dig i personliga och ekonomiska angelägenheter om du någon gång i framtiden blir oförmögen att fatta dina egna beslut. Samtidigt med framtidsfullmakter infördes behörighetsregler för anhöriga till personer som inte längre kan ta hand om sina ekonomiska angelägenheter.
Bakgrund
Framtidsfullmakter fanns sedan tidigare i lite olika utformade redan i ett antal europeiska länder inklusive Norge, Danmark och Finland. Sedan 1 juli 2017 finns en svensk lag (2017:310) om framtidsfullmakter. Reglerna om behörighet för vissa anhöriga finns i 17:e kapitlet i föräldrabalken.
Bakgrunden till framtidsfullmakten är att det saknats ett privat alternativ till hjälpåtgärder för personer som på grund av sitt hälsotillstånd blivit oförmögna att själva fatta sina beslut. De alternativ som funnits, god man och förvaltare, bygger i hög grad på insyn och kontroll från samhällets sida och ger inte enskilda möjlighet att i förväg utse vem som ska företräda honom eller henne. En vanlig fullmakt (enligt avtalslagen) är inte heller ett användbart alternativ. Det är osäkert om en sådan fullmakt fortfarande gäller när den som skrivit fullmakten får nedsatt beslutsförmåga och den är inte avsedd att användas vid omvårdnad och andra personliga angelägenheter.
Syftet med framtidsfullmakten är alltså att den ska fungera som ett alternativ till god man och förvaltare och som ett komplement till vanliga fullmakter.
Vad innebär en framtidsfullmakt?
En fullmakt är en handling som ger en annan person (fullmaktshavaren) rätt att företräda den person som lämnat fullmakten (fullmaktsgivaren). Rätten att företräda gäller de angelägenheter som framgår av fullmakten.
Tanken med en framtidsfullmakt är att den upprättas medan man är frisk och har förmåga att självständigt fatta beslut och att den börjar gälla först när denna förmåga upphör.
En framtidsfullmakt får omfatta både ekonomiska och personliga angelägenheter.
Ekonomiska angelägenheter är ett vitt begrepp. Det kan vara allt från vardagliga åtgärder, som att betala räkningar, göra inköp, fördela ut medel och ta hand om inkomster till kapitalplaceringar. Det kan också vara sådant som att skicka in uppgifter till myndigheter, sälja egendom eller ingå hyresavtal.
Med personliga angelägenheter menas rent allmänt sådant som behövs för att ”sörja för någons person”. Här kan ledning hämtas från vad som ingår i en god mans uppgifter. Det kan till exempel vara att se till att fullmaktsgivaren har ett lämplig boende, hemtjänst eller en kontaktperson. Det kan också vara att hjälpa fullmaktsgivaren i sina kontakter med hälso- och sjukvården och den sociala omsorgsverksamheten.
Däremot får en framtidsfullmakt inte avse medicinska ställningstaganden eller andra frågor av utpräglat personlig karaktär, såsom att ingå äktenskap, bekräfta faderskap eller upprätta testamente.
Innehåll och formkrav
Alla som har fyllt 18 år och har förmåga att ta hand om sina angelägenheter, kan upprätta en framtidsfullmakt. Såväl fullmaktsgivaren som fullmaktshavaren måste vara fysiska personer. Denna typ av fullmakt kan alltså inte ställas till juridiska personer, till exempel ett aktiebolag.
Framtidsfullmakten måste uppfylla viss formalia för att vara giltig. Den ska vara skriftlig och undertecknas av fullmaktsgivaren i två vittnens närvaro. Även vittnena ska underteckna fullmakten. Vidare ska det framgå att det är fråga om en framtidsfullmakt samt vem eller vilka som är fullmaktshavare, vilka angelägenheter fullmakten omfattar, samt vilka övriga villkor som gäller.
Framtidsfullmakten får inte göras oåterkallelig. Fullmaktsgivaren har alltid rätt att i framtiden ändra eller återkalla fullmakten.
Det närmare innehållet i framtidsfullmakten bestäms av fullmaktsgivaren. Den kan vara generellt hållen men den kan också avgränsas. Avgränsning kan ske antingen genom att vissa frågor undantas eller att endast någon enstaka fråga, som till exempel avser ekonomiska angelägenheter omfattas.
Frågor som fullmaktsgivaren bör ta ställning till särskilt är om gåvor ska kunna lämnas, om arvode till fullmaktshavaren ska utgå, om en eller flera granskare ska utses eller om fullmaktens ikraftträdande ska föregås av en domstolsprövning. Samtliga dessa villkor måste särskilt framgå av framtidsfullmakten för att gälla.
Vem kan vara fullmaktshavare?
I princip vem som helst som är myndig och beslutsför kan utses till fullmaktshavare, till exempel en familjemedlem. Man kan utse flera personer som tillsammans, inom var sitt område eller i en viss turordning ska vara fullmaktshavare. Fullmaktsgivaren kan till exempel utse en fullmaktshavare för ekonomiska angelägenheter och en annan för de personliga.
Möjligheten att utse fler fullmaktshavare i turordning kan vara att rekommendera för att täcka upp vid eventuellt förfall från fullmaktshavare.
När och hur tas framtidsfullmakten i bruk?
Det kommer normalt vara fullmaktshavaren som ska avgöra när framtidsfullmakten ska börja användas. Detta kan ske när fullmaktsgivaren, på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller något liknande förhållande, i huvudsak inte längre kan ta hand de angelägenheter som fullmakten omfattar. Förutom sjukdomstillstånd kan det till exempel vara fråga om ålderdomssvaghet eller missbruksproblem.
I kommentaren till lagen använder man begreppet beslutsoförmögen för att beskriva detta tillstånd. I praktiken handlar det om att fullmaktsgivaren förlorar förmågan att förstå relevant information och fatta självständiga och övervägda beslut.
Oförmågan ska ha en viss varaktighet. Endast tillfälliga tillstånd av stress eller trötthet innebär inte att framtidsfullmakten ska tas i bruk. Å andra sidan kan den börja användas även om fullmaktsgivaren klarar av vissa enklare, rutinbetonade uppgifter eller om till exempel en person med demensdiagnos sporadiskt har klara stunder.
När fullmaktshavaren bestämt sig för att ta fullmakten i bruk, ska detta meddelas till fullmaktsgivaren, dennes make eller sambo, närmaste släktingar och eventuella granskare.
Framtidsfullmakten kan inte tas i bruk om fullmaktsgivaren förordnats en god man eller förvaltare som tar hand om de aktuella angelägenheterna.
Bedömning av beslutsförmågan
Normalt är det alltså fullmaktshavaren som ska bedöma fullmaktsgivarens beslutsförmåga. Det ställs inga krav på läkarintyg eller liknande utan bedömningen kan grunda sig på andra iakttagelser, om möjligt i samråd med fullmaktsgivaren och anhöriga.
Om det finns en bestämmelse om domstolsprövning i fullmakten måste fullmaktshavaren överlämna till tingsrätten att avgöra om fullmakten kan tas i bruk.
Även om fullmakten inte innehåller krav på domstolsprövning kan fullmaktshavaren på eget initiativ vända sig till tingsrätten för att få frågan om fullmaktshavarens beslutsförmåga prövad. Vid en sådan prövning inhämtas oftast läkarintyg eller liknande och såväl anhöriga som överförmyndaren ges tillfälle att yttra sig.
Framtidsfullmaktshavarens uppdrag
Framtidsfullmaktshavaren företräder fullmaktsgivaren i de ekonomiska och personliga angelägenheter som framgår av fullmakten. Med uppdraget följer också ett ansvar att bevaka fullmaktsgivarens rätt i dessa angelägenheter.
Avsikten från lagstiftaren är att fullmaktshavaren ska ha samma behörighet som en god man inom de områden som fullmakten avser, det vill säga bevaka rätt, förvalta egendom och sörja för personen.
Om fullmaktsgivaren skriver en generell och oinskränkt framtidsfullmakt, det vill säga låter den omfatta samtliga ekonomiska och personliga angelägenheter, ger den därför fullmaktshavaren i huvudsak motsvarande ramar för sitt agerande som ett oinskränkt godmanskap ger en god man.
Det kan till exempel innebära att fullmaktshavaren, utöver åtgärder för den dagliga livsföringen, ska deklarera, ansöka om sociala förmåner och bistånd, samtycka till personuppgiftsbehandling, bestrida en faktura, sälja fullmaktsgivarens bostad, ingå ett hyresavtal, förvalta sparade medel eller föra fullmaktsgivarens talan.
Om fullmaktsgivaren har gett närmare anvisningar för förvaltningen av egendomen i fullmakten ska dessa anvisningar följas. I annat fall bör ledning kunna hämtas från reglerna för gode män. Det innebär till exempel att fullmaktshavaren ska se till att räkningar betalas i tid och att medel placeras tryggt och ger en skälig avkastning.
Även om fullmakten inte ger stöd för att ge gåvor har fullmaktshavaren alltid rätt att ge personliga presenter av mindre värde till fullmaktsgivarens anhöriga. Vad som är mindre värde får avgöras från fall till fall. Det beror bland annat på fullmaktsgivarens ekonomi och hur denne agerat tidigare.
Fullmaktshavaren har en lagreglerad samråds- och lojalitetsplikt. Vid upp-dragets utförande ska fullmaktsgivarens intresse och vilja stå i fokus och som utgångspunkt ska samråd ske i viktiga frågor. Vad som är viktiga frågor är individuellt men frågor kring boendet och förvaltning av egendom anses generellt som viktiga. Skyldigheten att samråda beror också på fullmaktshavarens förmåga att förstå innebörden av det som ska avgöras.
Kontroll av fullmaktshavarens uppdrag
Till skillnad från vad som gäller för gode män och förvaltare står en framtidsfullmaktshavares verksamhet inte under regelbunden granskning av överförmyndaren.
Fullmaktsgivaren kan därför utse en eller flera personer som ska granska fullmaktshavarens verksamhet. Även juridiska personer, till exempel en redovisningsbyrå, kan utses till granskare. Granskaren har rätt att begära redovisning av uppdraget i form av till exempel verifikat, kvitton, kontoutdrag och årsbesked.
Det kan vara bra att närmare precisera eller avgränsa granskarens uppdrag i framtidsfullmakten. Om inga anvisningar finns är det granskaren som avgör hur ofta och på vilket sätt uppdraget ska granskas och redovisas. Det bör också bestämmas om arvode ska utgå.
Om ingen granskare har utsetts har fullmaktsgivarens make, sambo och närmaste släktingar rätt att begära redovisning av uppdraget en gång per år.
Även överförmyndaren har rätt att begära redovisning av uppdraget om något missförhållande uppdagas, till exempel genom en anmälan från socialtjänsten eller genom information från någon anhörig. Överförmyndaren har då, om inte tillfredsställande svar lämnas, rätt att besluta att framtidsfullmakten inte får användas längre.
Behörighetsregler för anhöriga
Det införs också i föräldrabalken vissa behörighetsregler för anhöriga till personer, som uppenbart inte längre kan ha hand om sina ekonomiska angelägenheter. Notera att denna behörighet alltså inte omfattar personliga angelägenheter.
Anhörigbehörigheten gäller utan att särskild fullmakt upprättas men omfattar bara ordinära åtgärder med anknytning till den dagliga livsföringen. Make eller sambo, barn, barnbarn, föräldrar, syskon och syskonbarn är i tur och ordning behöriga att företräda den enskilde.
Vad som ingår i behörigheten kan variera för olika individer och får bestämmas med utgångspunkt i den enskildes livssituation och behov. Normalt är det fråga om att betala räkningar, lämna in deklarationer eller att ansöka om olika bidrag. Inköp av TV ingår, medan till exempel inköp av en bil eller en fastighet inte ingår. Det ingår inte heller att företräda den enskilde i rättsliga processer. Anhörigbehörigheten gäller inte frågor som redan sköts av god man, förvaltare eller framtidsfullmaktshavare.
Speciellt att tänka på vid framtidsfullmakt
Om fullmaktshavaren har en nära relation till fullmaktsgivaren och alla anhöriga är överens är det kanske inte så svårt att avgöra när det är dags att ta framtidsfullmakten i bruk. Om fullmaktshavaren och fullmaktsgivaren eller dennes anhöriga har olika uppfattning i frågan, kan det dock vara lämpligt att fullmaktshavaren använder sig av möjligheten att få en domstolsprövning.
I detta sammanhang bör nämnas att framtidsfullmaktshavaren enligt de vanliga fullmaktsreglerna i avtalslagen ansvarar gentemot en utomstående part, till exempel en bank, för att fullmakten gäller. En fullmaktshavare som agerar utan giltig fullmakt kan därför bli skyldig att ersätta en sådan tredje man för en eventuell skada som denne kan drabbas av. Det ligger med andra ord i fullmaktshavarens intresse att inte agera utan att vara säker på att fullmakten gäller.
Hur man närmare ska utforma sin framtidsfullmakt beror på flera omständigheter. Vilken ekonomisk situation man befinner sig i, vilken relation man har till fullmaktshavaren med mera. Bristfälligt upprättade fullmakter kan bli föremål för tolkning, särskilt då man kanske inte kan fråga fullmaktsgivaren om innehållet när det väl är dags.
Generellt skrivna framtidsfullmakter kan vara problematiska. Önskar man att fullmaktshavaren ska få sälja villan eller bostadsrätten bör det till exempel särskilt framgå av fullmakten hur, när och under vilka villkor detta ska ske. Om man å andra sidan inte vill att fullmakten ska omfatta en sådan handling bör det också framgå. Om man inte avgränsar fullmakten blir framtidsfullmaktshavarens behörighet att agera väldigt vid.
För att få till en väl avvägd fullmakt krävs såväl juridiska kunskaper som god kännedom om fullmaktsgivarens situation.
Reglerna om anhörigbehörighet får anses utgöra en säkerhetsventil för det fall någon framtidsfullmakt inte har upprättats. En nära anhörig kan då i alla fall ta hand om den dagliga ekonomin utan att någon god man behöver kopplas in. Liksom vid framtidsfullmakter, är det den som anser sig inneha behörigheten att handla för den enskildes räkning, som ansvarar gentemot en tredje part för att behörigheten finns.
