Nya rutiner för hur mycket lön som ska tas ut från fåmansföretag 2025

Att ta ut rätt lön från ett fåmansföretag har historiskt varit viktigt för en ägare till ett fåmansföretag som vill maximera sitt gränsbelopp. Den 1 januari 2026 har vi nya regler för beräkning av gränsbeloppet och frågan är hur vi ska tänka inför det nya regelverket. 

Vår årliga artikel om lön från fåmansföretag ser nu lite annorlunda ut när reglerna om löneuttagskrav slopas, men man måste ändå ta ut viss lön. Liksom tidigare tittar vi även på några intressanta planeringsfrågor inför årsskiftet. Du behöver exempelvis förvärva ett fåmansföretag före ett årsskifte medan det normalt är mer fördelaktigt att göra en intern aktieöverlåtelse i början av ett år.

Fåmansföretag

Med denna årliga artikel vill vi hjälpa dig som är ägare till ett fåmansföretag att planera på vilket sätt du ska ta ut överskott från företaget. Vi kommer att ge dig några tumregler som kan fungera som riktlinjer för hur du bör tänka när du planerar dina uttag från företaget.

I vårt resonemang utgår vi från att du är anställd i ditt eget företag som är ett fåmansaktiebolag.

Hur får jag ut överskott från mitt företag?

De två vanligaste sätten att ta ut överskott från ett företag är lön och utdelning. Skatten på lönen beror på hur mycket lön du tar ut och på hur hög kommunalskatten är i din kommun.

Utdelning kan vara kapitalbeskattad med 20 procent eller, till den del den överstiger gränsbeloppet, tjänstebeskattad upp till 90 inkomstbasbelopp. Överskjutande belopp därutöver beskattas i kapital till 30 procent.

Skatteeffekt vid olika typer av uttag

I tabellen nedan ser du en uppställning av hur mycket du får kvar efter skatt beroende på vilket sätt du tar ut vinsten från ditt företag under 2025. Beräkningarna bygger på en kommunalskatt på 32 procent, en bolagsskatt på 20,6 procent och arbetsgivaravgifter på 31,42 procent. Vi har inte tagit hänsyn till jobbskatteavdraget eller det förhöjda grundavdraget för pensionärer. 

Kapitalbeskattad utdelning att föredra

Tabellen visar att du får ut mer efter skatt om du tar ut överskott från företaget i form av kapitalinkomst istället för lön. Är dina andelar kvalificerade beskattas utdelning upp till gränsbeloppet i kapital med 20 procent.

Utdelning som överstiger gränsbeloppet beskattas i tjänst upp till ett tak på 90 inkomstbasbelopp. Taket gäller för utdelningar till delägaren och dennes närstående under beskattningsåret. Närståendekretsen ska i det här sammanhanget bedömas med utgångspunkt från den äldste delägaren och en person kan bara tillhöra en närståendekrets. Utdelning därutöver beskattas i kapital till 30 procent.

Är andelarna inte kvalificerade redovisas utdelningen på en K12-blankett och all utdelning beskattas i kapital med 25 procent .

Lön över brytpunkten?

Tar du ut vinsten från ditt bolag som lön försvinner mycket i skatt och avgifter. Det gäller särskilt om du hamnar över nivån för statlig inkomstskatt på 20 procent. För år 2025 är brytpunkten 643 100 kronor.

Innan du bestämmer dig för att sätta stopp för löneuttag vid brytpunkten bör du titta på vilka förmåner som är kopplade till lönenivån. För 2025 är

• maximal sjukpenninggrundande inkomst 588 000 kronor, alltså under brytpunkten,
• maximal pensionsgrundande inkomst 650 500 kronor och ligger i år över brytpunkten för statlig inkomstskatt.

Det innebär att du behöver betala viss statlig skatt för att få maximala pensionsrätter 2025.

Maximal avsättning till tjänstepension?

Om du ska kunna göra maximal avsättning för pension i ditt företag behöver du ta ut en lön på 10 prisbasbelopp/0,35. För 2025 innebär det (588 000/0,35 =) 1 680 000 kronor.

Det innebär att en stor del av inkomsten hamnar över brytpunkten. Vill du ändå ha denna möjlighet kan du välja att ta ut hög lön vartannat år eftersom underlaget för pensionsavsättningen är din lön under företagets beskattningsår eller beskattningsåret dessförinnan.

Inkomstnivåer för 2025

I tabellen nedan ser du en sammanställning över inkomstnivåerna för 2025.

Gränsbelopp 2026 - bara ett alternativ

Resonemanget ovan leder till att utdelning upp till gränsbeloppet är det förmånligaste sättet att få ut avkastning från ett fåmansföretag. Därmed behöver man planera för att gränsbeloppet blir så högt som möjligt. 

I de nya reglerna för beräkning av gränsbelopp tar man bort möjligheten att välja mellan en förenklingsregel och en huvudregel. Den nya beräkningen bygger i stället på en kombination av dessa två regler. Gränsbeloppet består av dessa fyra delar:

1. Grundbelopp
2. Lönebaserat utrymme
3. Ränta på omkostnadsbeloppet
4. Sparat utdelningsutrymme

Läs om beräkningen av gränsbeloppet i Proposition om nya regler för delägare i fåmansföretag från 2026. Här ska vi titta närmare på beräkningen av det lönebaserade utrymmet.

1. Börja med att beräkna löneunderlaget

Precis som tidigare börjar man med att fastställa löneunderlaget. Det beräknas utifrån kontanta ersättningar som har lämnats till arbetstagarna i företaget, inklusive delägarna, och i dess dotterföretag inom EES under året före beskattningsåret. Även vissa löner utbetalda utanför EES kan ingå i underlaget. Det krävs dock att lönen är skattepliktig i inkomstslaget tjänst i Sverige eller att den är undantagen från skatteplikt enligt sexmånaders- eller ettårsregeln eller undantas från beskattning på grund av dubbelbeskattningsavtal.

För utdelningar 2026 är löneåret 2025. Endast kontant utbetald lön får räknas med, inte förmåner och kostnadsersättningar. Har man bara ägt andelen under en del av löneåret ska bara ersättning som betalats ut under denna tid ingå i löneunderlaget.

Det är bara lönekostnader som betalas av företaget som får tillgodoräknas i gränsbeloppet. Det betyder att även statliga stöd för att täcka lönekostnader ska räknas av från löneunderlaget, exempelvis stöd vid korttidsarbete.

När ett stöd ska täcka både lönekostnaden och lönebikostnader som exempelvis arbetsgivaravgifter ska löneunderlaget enbart minskas med den del av stödet som avser lönekostnaden. 

Precis som tidigare får löner i dotterföretag ingå i löneunderlaget proportionerat efter ägd andel och innehavstid. En förändring är att den särskilda definitionen av dotterföretag som finns i reglerna om fåmansföretag slopas. Det innebär att man går tillbaka till det som gällde före 2014 det vill säga att definitionen i 1 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551) ska tillämpas. En effekt av det är att så kallad dubbel koncerntillhörighet blir möjlig.

Exempel:

Anna och Berit äger företaget X tillsammans genom var sitt eget aktiebolag.

Annas aktiebolag äger 51 procent av rösterna i X. Berits aktiebolag, som äger 49 procent, har i stället rätt att utse eller tillsätta mer än hälften av styrelseledamöterna. Båda företagen uppfyller därmed kraven i 1 kap. 11 § ABL på att vara moderbolag till X. Anna får tillgodogöra sig 51 procent av lönerna i X och Berit får tillgodoräkna sig 49 procent.

Enligt tidigare regler var det bara Anna som kunde använda lönerna i X i sin beräkning av gränsbelopp.

En annan förändring är att din egen lön inte ska ingå i löneunderlaget. Av förenklingsskäl väljer man att inte räkna av faktisk lön till delägarna. I stället ska ett schablonavdrag på åtta inkomstbasbelopp räknas av från varje delägares löneunderlag. Om företaget ägs av makar ska de dela på avdraget genom att det görs en gemensam beräkning. Även här används inkomstbasbeloppet för året före beskattningsåret. Med 2025 års inkomstbasbelopp blir schablonavdraget 644 800 kronor i 2026 års gränsbelopp.

Exempel kompanjoner:

Lisa och Kalle är kompanjoner och äger 50 procent var av ett företag. Totala löner i bolaget är 4 500 000 kr. Deras respektive löneunderlag beräknas så här:

50 % av 4 500 000 kr = 2 250 000 kr
2 250 000 - 644 800 (8 ibb) = 1 605 200 kr

Det lönebaserade utrymmet blir 802 600 kr (50 % av 1 605 200) för Lisa och Kalle vardera.

Exempel makar:

Om Lisa och Kalle är makar görs i stället en gemensam beräkning:

4 500 000 – 644 800 kr = 3 855 200 kr

Det totala lönebaserade utrymmet blir 1 927 600 kr (50 % av 3 855 200) det vill säga 963 800 var för Lisa och Kalle.

För att den gemensamma beräkningen ska göras krävs att delägarna är makar vid beskattningsårets ingång.

Ett sätt att höja den kontanta ersättningen från bolaget är att byta ut en förmån mot kontant lön, så kallad omvänd löneväxling. Ett sätt att göra det är att betala för förmånen med beskattade pengar. Har man missat att göra det löpande månadsvis under året kan man göra det före årsskiftet.

Exempel:

Nina, som är delägare i ett fåmansföretag har en bilförmån som uppgår till 42 000 kr för 2025. Bolaget har löpande under året gjort skatteavdrag och betalat in arbetsgivaravgifter för förmånen. I december vill Nina ta ut en extra lön på 42 000 kr för att betala för bilen och på så sätt få ner förmånsvärdet till noll kr.

Nina ansöker om jämkning och lämnar beslutet om att skatteavdrag inte ska göras på löneutbetalningen till bolaget.

I december görs en extra löneutbetalning på 42 000 kr och samma belopp bokas som betalning för bilförmånen.

Samtidigt som arbetsgivaravgifterna redovisas för utbetalningen på 42 000 kr begär bolaget omprövning av årets tidigare arbetsgivardeklarationer med motsvarande reduktion för redovisad bilförmån.

I kontrolluppgiften för Nina redovisas bilförmånen som vanligt, men med ett förmånsvärde på 0 kr.

2. Beräkna lönebaserat utrymme

Det lönebaserade utrymmet är 50 procent av löneunderlaget, med ett tak på 50 gånger eget eller närståendes löneuttag.

3. Löneuttagskravet är borttaget - men du måste ta ut viss lön

Det löneuttagskrav som man tidigare år brukade räkna på inför ett årsskifte är borttaget. Men om du inte tar ut någon lön alls kan du inte få något lönebaserat utrymme. Det beror på regeln som vi nämner under punkt 2, att taket på lönebaserat utrymme är 50 gånger eget eller närståendes löneuttag.

Exempel:

Du beräknar ditt lönebaserade utrymme till 1 000 000 kr. För att få använda det i beräkningen av ditt gränsbelopp behöver du ta ut en lön på 20 000 kr under löneåret (1 000 000 / 50 = 20 000).

Det räcker att en person i närståendekretsen tar ut lönen på 20 000 kronor i exemplet för att du ska få använda det lönebaserade utrymmet. Den personen behöver inte vara delägare.

Förutom löneuttagskravet slopas även kravet att man måste äga minst fyra procent av kapitalet för att få använda det lönebaserade utrymmet. Slopandet av kapitalandelskravet innebär att även små aktieägare kommer att kunna utnyttja ett lönebaserat utrymme, men för att det ska ge effekt behöver den egna lönen vara relativt hög med tanke på avdraget på åtta inkomstbasbelopp.

Utökad rätt till lönebaserat utrymme vid andelsbyten

Årets gränsbelopp beräknas vid årets ingång för den som äger andelen vid denna tidpunkt Det innebär att en andelsägare som genomför ett andelsbyte under ett kalenderår kommer att beräkna årets gränsbelopp på de avyttrade andelarna, det vill säga de andelar som ägs vid årets ingång. Året efter andelsbytet beräknas gränsbeloppet på de mottagna andelarna.

Vid beräkning av det lönebaserade utrymmet utgår man från löner som betalats ut under året före beskattningsåret. Man får bara räkna med löner som betalats ut under den tid som andelen har ägts. Om ett andelsbyte genomförs under ett kalenderår ska bara löner som betalats ut från företaget och dess dotterföretag under den tid som andelen har ägts ingå i löneunderlaget. Året efter andelsbytet tillfaller gränsbeloppet den mottagna andelen men det lönebaserade utrymmet kan enligt nuvarande bestämmelser endast beräknas på löner som utbetalats efter andelsbytet. Denna problematik åtgärdas med de nya reglerna.

Om en kvalificerad andel har mottagits genom ett andelsbyte ska även ersättning som betalats ut under den del av året som föregick andelsbytet ingå vid beräkningen av det lönebaserade utrymmet för den mottagna andelen. För tiden före andelsbytet ska den genom andelsbytet avyttrade andelen ligga till grund för beräkningen. Vid beräkningen av löneunderlaget ska i dessa fall kontant ersättning avse belopp som betalats ut från det avyttrade företaget och dess dotterföretag.

Exempel:

Anna äger alla andelar i F AB. Den 1 juli år 1 sker ett andelsbyte som innebär att Anna överlåter sina andelar F AB till ett annat företag, X AB mot nyemitterade andelar i X AB. Efter andelsbytet kommer Anna äga andelar i X AB som motsvarar 50 procent av kapitalet.

Lönerna i F AB uppgår till 6 Mkr fram till 1 juli och 6 Mkr under andra halvåret. Lönerna i X AB uppgår till 4 Mkr under perioden 1 juli – 31 december år 1.

För Anna beräknas löneunderlaget vid ingången av år 2 till summan av:

• Lönerna i F AB fram till andelsbytet:  6 Mkr
• Andel av lönerna i X AB med dotterbolaget F AB för tiden efter andelsbytet:  0,5 x (4 + 6) = 5 Mkr
• Summa:  16 Mkr

Enligt 2025 års regler blir löneunderlaget bara 5 Mkr, de 6 Mkr i lön som betalats ut i F AB innan andelsbytet fick inte räknas med.

Aktierna ska ha ägts vid årets ingång

Avslutningsvis vill vi påminna om att det krävs att du har ägt aktierna vid årets ingång för att du ska få räkna ett gränsbelopp. Gränsbeloppet beräknas vid årets ingång på det underlag som gäller då.

Den som bildar ett fåmansföretag eller köper andelar i ett fåmansföretag kan alltså inte beräkna ett gränsbelopp det första året utan får avvakta till året därpå. Nyemissioner och andra tillskott som görs under året ingår inte i underlaget för gränsbeloppet förrän året därpå. En säljare av kvalificerade andelar får däremot alltid beräkna gränsbelopp för försäljningsåret oavsett om det har varit ett utdelningstillfälle eller inte före försäljningen.

Har du däremot förvärvat andelarna benefikt genom arv, gåva testamente eller bodelning får du beräkna gränsbelopp samma år i enlighet med kontinuitetsprincipen.

För att inte gå miste om ett års gränsbelopp ska ett bolag bildas alternativt köpas senast den 31 december. Det kan vara viktigt att tänka på exempelvis vid en ombildning från enskild firma till aktiebolag eller när man planerar att starta upp en verksamhet i bolagsform. Bolaget bör bildas eller köpas före årsskiftet även om ombildningen eller uppstarten av verksamheten sker först en bit in på nya året.

Alla behöver inte fundera på löneutrymmet

Det är bara aktuellt att beräkna ett lönebaserat utrymme när man fastställer ett gränsbelopp för kvalificerade andelar. Har du andelar i ett onoterat företag som inte är kvalificerade behöver du inte beräkna något gränsbelopp då all utdelning från bolaget beskattas till 25 procent. 

Interna aktieöverlåtelser och löneunderlag

Äger man två fåmansföretag i en oäkta koncern och avser att överlåta det ena bolaget till andra, alltså att göra en intern aktieöverlåtelse, kan det vara lämpligt att fundera över när under året man bör göra en sådan överlåtelse.

Exempel:

Eva äger bolagen X och Y direkt. Verksamheten bedrivs i X och löneunderlaget finns därmed i X. Om Eva överlåter X till Y den 31 december 2025 innebär det, för beräkning av gränsbelopp 2026, att Eva vid ingången av året enbart äger bolaget Y och får därmed räkna gränsbelopp för Y. Eftersom X bara har varit dotterbolag under en dag under löneåret 2025 får Eva i princip inte räkna med några löner för 2025, och löneunderlaget för 2025 går förlorat.

Om Eva istället överlåter X till Y den 1 januari 2026 äger hon både bolagen X och Y vid ingången av året och får räkna gränsbelopp i båda. Därmed kan hon använda sig av löner utbetalda i X under löneåret 2025.

Även vid beräkning av gränsbelopp 2027 då hon enbart äger Y har X varit ett dotterbolag hela löneåret 2026 och Eva får räkna med utbetalda löner under hela 2026.

Sammanfattningsvis är det alltså en skillnad beroende på om en fysisk person ska förvärva eller bilda ett bolag jämfört med när under året man bör göra en intern aktieöverlåtelse. I första fallet bör en fysisk person förvärva eller bilda ett bolag senast 31 december för att kunna beräkna ett gränsbelopp följande år. Däremot bör en intern aktieöverlåtelse ske i början av ett år för att man inte ska tappa löneunderlag.