I vår årliga artikel om lön från fåmansföretag får du råd och tips inför årsskiftet. Vi tittar även på några intressanta planeringsfrågor inför årsskiftet, som att du behöver förvärva ett fåmansföretag före ett årsskifte medan det är mer fördelaktigt att göra en intern aktieöverlåtelse i början av ett år.
Fåmansföretag
Att ta ut rätt lön från ett fåmansföretag är viktigt. Det styr inkomstskatten och de sociala förmånerna. Löneuttaget är även ett sätt att maximera gränsbeloppet då det har betydelse för hur stor kapitalbeskattad utdelning du kan ta ut nästa år på dina kvalificerade andelar.Med denna årliga artikel vill vi hjälpa dig som är ägare till ett fåmansföretag att planera på vilket sätt du ska ta ut överskott från företaget. Vi kommer att ge dig några tumregler som kan fungera som riktlinjer för hur du bör tänka när du planerar dina uttag från företaget.
I vårt resonemang utgår vi från att du är anställd i ditt eget företag som är ett fåmansaktiebolag.
Hur får jag ut överskott från mitt företag?
De två vanligaste sätten att ta ut överskott från ett företag är lön och utdelning. Skatten på lönen beror på hur mycket lön du tar ut och på hur hög kommunalskatten är i din kommun.
Utdelning kan vara kapitalbeskattad med 20 procent eller, till den del den överstiger gränsbeloppet, tjänstebeskattad upp till 90 inkomstbasbelopp. Överskjutande belopp därutöver beskattas i kapital till 30 procent.
Skatteeffekt vid olika typer av uttag
I tabellen nedan ser du en uppställning av hur mycket du får kvar efter skatt beroende på vilket sätt du tar ut vinsten från ditt företag under 2023. Beräkningarna bygger på en kommunalskatt på 32 procent, en bolagsskatt på 20,6 procent och arbetsgivaravgifter på 31,42 procent. Vi har inte tagit hänsyn till jobbskatteavdraget eller det förhöjda grundavdraget för pensionärer.
| Inkomstnivåer 2023 | Skatt och avgifter, % | Kvar efter skatt |
| Lön under brytpunkten | 48,3 | 51,7 |
| Lön över brytpunkten | 63,5 | 36,5 |
| Utdelning inom gränsbeloppet | 36,5 | 63,5 |
| Utdelning som beskattas i tjänst* | 61,9 | 38,1 |
| Utdelning onoterade andelar | 40,5 | 59,5 |
| *Beskattning i tjänst med 52 % |
Kapitalbeskattad utdelning att föredra
Tabellen visar att du får ut mer efter skatt om du tar ut överskott från företaget i form av kapitalinkomst istället för lön. Är dina andelar kvalificerade beskattas utdelning upp till gränsbeloppet i kapital med 20 procent. Utdelning som överstiger gränsbeloppet beskattas i tjänst upp till ett tak på 90 inkomstbasbelopp. Taket gäller för utdelningar till delägaren och dennes närstående under beskattningsåret. Närståendekretsen ska i det här sammanhanget bedömas med utgångspunkt från den äldste delägaren och en person kan bara tillhöra en närståendekrets. Utdelning därutöver beskattas i kapital till 30 procent.
Är andelarna inte kvalificerade beskattas all utdelning i kapital med 25 procent.
Lön över brytpunkten?
Tar du ut vinsten från ditt bolag som lön försvinner mycket i skatt och avgifter. Det gäller särskilt om du hamnar över nivån för statlig inkomstskatt på 20 procent. För år 2023 är brytpunkten 613 900 kronor.
Innan du bestämmer dig för att sätta stopp för löneuttag vid brytpunkten bör du titta på vilka förmåner som är kopplade till lönenivån. För 2023 är
- maximal sjukpenninggrundande inkomst 525 000 kronor, alltså under brytpunkten,
- maximal pensionsgrundande inkomst är 599 601 kronor och nivån är alltså för första gången också under brytpunkten för statlig inkomstskatt.
Det innebär att för första gången kan du få maximala pensionsrätter 2023 utan att behöva betala någon statlig inkomstskatt.
Maximal avsättning till tjänstepension?
Om du ska kunna göra maximal avsättning för pension i ditt företag behöver du ta ut en lön på 10 prisbasbelopp / 0,35. För 2023 innebär det (525 000 / 0,35 =) 1 500 000 kronor.
Det innebär att en stor del av inkomsten hamnar över brytpunkten. Vill du ändå ha denna möjlighet kan du välja att ta ut hög lön vartannat år eftersom underlaget för pensionsavsättningen är din lön under företagets beskattningsår eller beskattningsåret dessförinnan.
Inkomstnivåer för 2023
I tabellen nedan ser du en sammanställning över viktiga inkomstnivåer för 2023:
| Inkomst 2023 | Kronor |
| Skattefri inkomst | 22 300 |
| Maximalt grundavdrag 40 500 kr i inkomstintervallet | 142 000 - 163 599 |
| Maximal sjukpenning (SGI) | 525 000 |
| Maximal pensionsrätt (PGI) | 599 600 |
| Ingen statlig inkomstskatt, brytpunkt | 613 900 |
| Lön för maximalt avdrag för tjänstepension | 1 500 000 |
Gränsbelopp enligt huvudregeln - löneutrymmet ger stora fördelar
Resonemanget ovan leder till att utdelning upp till gränsbeloppet är det förmånligaste sättet att få ut avkastning från ett fåmansföretag. Därmed behöver man planera för att gränsbeloppet blir så högt som möjligt. Det lönebaserade utrymmet är en viktig del av gränsbeloppet vid beräkning enligt huvudregeln. Effekten av reglerna är att löneintensiva företag i praktiken undantas från de så kallade 3:12-reglerna.
1. Börja med att fastställa löneunderlaget
Först fastställer man löneunderlaget. Det beräknas utifrån kontanta ersättningar som har lämnats till arbetstagarna i företaget, inklusive delägarna, och i dess dotterföretag inom EES under året före beskattningsåret. Även vissa löner utbetalda utanför EES kan ingå i underlaget. Det krävs dock att lönen är skattepliktig i inkomstslaget tjänst i Sverige eller att den är undantagen från skatteplikt enligt sexmånaders- eller ettårsregeln eller undantas från beskattning på grund av dubbelbeskattningsavtal.
För utdelningar 2024 är löneåret 2023. Endast kontant utbetald lön får räknas med, inte förmåner och kostnadsersättningar.
Det är bara lönekostnader som betalas av företaget som får tillgodoräknas i gränsbeloppet. Det betyder att även statliga stöd för att täcka lönekostnader ska räknas av från löneunderlaget, exempelvis stöd vid korttidsarbete.
När ett stöd ska täcka både lönekostnaden och lönebikostnader som exempelvis arbetsgivaravgifter ska löneunderlaget enbart minskas med den del av stödet som avser lönekostnaden.
2. Beräkna lönebaserat utrymme
Det lönebaserade utrymmet är 50 procent av löneunderlaget, med ett tak på 50 gånger eget eller närståendes löneuttag.
3. Se till att uppfylla löneuttagskravet
För att få använda det lönebaserade utrymmet ska du som äger kvalificerade andelar ta ut en lön som inte understiger det lägsta av:
- Alternativ ett: summan av sex inkomstbasbelopp plus fem procent av den kontanta lönesumman, eller
- Alternativ två: 9,6 inkomstbasbelopp.
För att få räkna med det lönebaserade utrymmet för utdelning under 2024 måste du alltså ta ut en lön under 2023 på:
- 445 800 kronor ökat med fem procent av den kontanta lönesumman i företaget eller
- 713 280 kronor.
Ett löneuttag per närståendekrets
Det räcker att en person i din närståendekrets uppfyller kravet på löneuttag för att du ska få använda det lönebaserade utrymmet. Det innebär exempelvis att andelsägarna i ett aktiebolag som ägs av tre inte besläktade personer har tre löneuttagskrav. Om personerna istället är närstående finns bara ett löneuttagskrav för hela kretsen. Den person som uppfyller lönekravet behöver inte vara delägare.
Hur mycket lön ska jag ta ut 2023?
Gränsen för när det högre löneuttagskravet blir bättre att tillämpa är när lönerna i företaget (inklusive din egen lön) uppgår till mer än 5 349 000 kronor. På löneunderlag över den nivån räcker det alltså att du tar ut en lön på 9,6 inkomstbasbelopp, det vill säga 713 280 kronor.
Ligger den totala lönesumman på 5 349 000 kronor eller lägre är alternativet med sex inkomstbasbelopp plus fem procent av totala lönesumman fördelaktigare att tillämpa.
Följande exempel visar hur du kan beräkna ditt eget löneuttag vid lägre lönesummor.
Exempel:
Anställdas löner, exklusive din egen lön, är 3 000 000 kr.
- 6 inkomstbasbelopp 445 800 kr
- 5 % av anställdas löner 150 000 kr
Summa 595 800 kr
Du ska ta ut 595 800 / 0,95 = 627 158 kr i lön.
Totalt löneunderlag i företaget blir alltså 3 627 158 kronor.
Vill du beräkna lönen till två delägare som kommer att ta lika hög lön dividerar du med en faktor på 0,9 istället. För att beräkna lönen för tre delägare dividerar man med 0,85 och så vidare. I vårt exempel blir det fördelaktigare att beräkna löneuttaget till 9,6 inkomstbasbelopp när vi har fyra eller fler delägare.
Tänk på att ta ut lön med en viss marginal. Det kan vara riskabelt att lägga sig exakt på det framräknade löneuttagskravet. En extra löneutbetalning till anställda eller en skattepliktig kostnadsersättning kan innebära att löneuttaget blir för lågt och att det lönebaserade löneutrymmet därmed går förlorat. Avrunda därför alltid med råge uppåt.
Byt förmån mot lön - omvänd löneväxling
Ett sätt att höja den kontanta ersättningen från bolaget är att byta ut en förmån mot kontant lön, så kallad omvänd löneväxling. Ett sätt att göra det är att betala för förmånen med beskattade pengar. Har man missat att göra det löpande månadsvis under året kan man göra det före årsskiftet.
Exempel:
Nina, som är delägare i ett fåmansföretag har en bilförmån som uppgår till 42 000 kr för 2023. Bolaget har löpande under året gjort skatteavdrag och betalat in arbetsgivaravgifter för förmånen. I december vill Nina ta ut en extra lön på 42 000 kr för att betala för bilen och på så sätt få ner förmånsvärdet till noll kr.
Nina ansöker om jämkning och lämnar beslutet om att skatteavdrag inte ska göras på löneutbetalningen till bolaget.
I december görs en extra löneutbetalning på 42 000 kr och samma belopp bokas som betalning för bilförmånen.
Samtidigt som arbetsgivaravgifterna redovisas för utbetalningen på 42 000 kr begär bolaget omprövning av årets tidigare arbetsgivardeklarationer med motsvarande reduktion för redovisad bilförmån.
I kontrolluppgiften för Nina redovisas bilförmånen som vanligt, men med ett förmånsvärde på 0 kr.
Resultatet av den omvända löneväxlingen är att löneunderlaget blir högre samtidigt som Nina får en högre lön för att uppfylla lönekravet, utan att bolaget behöver betala mer i arbetsgivaravgifter.
Omvänd löneväxling görs normalt löpande under året. Gör man det istället retroaktivt vid slutet av året krävs enligt Skatteverket att följande förutsättningar är uppfyllda:
- Betalningen måste göras före årets utgång.
- Betalningen ska göras av den anställdes skattade pengar, ett bruttolöneavdrag räknas inte som betalning.
- För att arbetsgivaren inte ska göra skatteavdrag från den extra löneutbetalningen krävs att den anställde får ett beslut om ändring av preliminär A-skatt (jämkning). Normalt har skatteavdrag redan - - gjorts löpande under året på motsvarande förmånsbelopp.
- Arbetsgivaren ska begära omprövning av tidigare lämnade arbetsgivardeklarationer där förmånen redovisats.
- Den anställde anses fortfarande ha haft förmånen under hela året, men det skattepliktiga värdet av den blir då noll kronor.
Lönekrav under ett förvärvsår
Om en andel ägts under en del av året före beskattningsåret, ska bara ersättning som betalats ut under denna tid ingå i löneunderlaget vid beräkningen av det lönebaserade utrymmet för den andelen.
Enligt ett ställningstagande från Skatteverket, dnr 131 652530-12/111, får dock en fysisk person, som förvärvar andelar under året, beakta sin lön för hela året när det gäller lönekravet. Aktieägarens lön ska jämföras med den sammanlagda kontanta ersättningen till anställda under hela löneåret. Detta gäller enligt verket oavsett om man ökar sitt innehav eller förvärvar sina första andelar.
Exempel:
I november 2023 köper Adam 10 procent av aktierna i ett fåmansföretag, AB X, och börjar arbeta där som konsult. Adam har tidigare varit anställd och fått lön i ett annat företag. Hans lön i AB X uppgår till 70 000 kr per månad, det vill säga totalt 140 000 kr för 2023. Övriga anställdas löner i AB X uppgår under 2023 totalt till 5 miljoner kr.
För att Adam ska få rätt att använda sig av löneunderlaget för sina andelar, vid beräkning av gränsbelopp 2024, så krävs att han får ut en lön från AB X under 2023 på 9,6 inkomstbasbelopp, 713 280 kr.
Det innebär att det kan vara bättre för Adam att istället använda förenklingsregeln vid beräkning av gränsbelopp 2024, under förutsättning att han inte äger fler fåmansaktiebolag där han redan använder förenklingsregeln, se nedan.
Kapitalandelskravet
Det finns ett kapitalandelskrav för att få använda lönebaserat utrymme. Innebörden av kravet är att bara de som äger fyra procent eller mer av kapitalet i bolaget får använda det lönebaserade utrymmet. Närståendes innehav räknas inte samman i det här fallet.
Det är förhållandet den 1 januari som avgör om man får använda det lönebaserade utrymmet vid beräkning av gränsbeloppet. Delägare som har ett mindre innehav än fyra procent och som har möjlighet att förvärva ytterligare andelar bör göra detta före årsskiftet för att kunna tillgodogöra sig ett löneunderlag vid beräkning av gränsbelopp 2024.
Gränsbelopp enligt förenklingsregeln
Som alternativ till huvudregeln kan du beräkna gränsbelopp enligt förenklingsregeln. Då beräknas gränsbeloppet till 2,75 inkomstbasbelopp fördelat mellan aktieägarna. Förenklingsregeln kan inte kombineras med ett löneutrymme.
För beräkning av gränsbeloppet 2024 är schablonbeloppet 204 325 kronor. Har du ett företag utan anställda är förenklingsregeln det bästa alternativet om du tar ut en lön under cirka 469 300 kronor. Tar du som ensamföretagare ut en lön på den nivån och därutöver ger huvudregeln ett högre gränsbelopp och du bör använda huvudregeln istället. En lön på 469 300 kronor ger dig ett lönebaserat utrymme på 234 650 kronor.
Man får bara använda förenklingsregeln för att räkna gränsbelopp på aktierna i ett bolag. Har man fler bolag får man räkna gränsbelopp enligt huvudregeln i de övriga. Utgångspunkten är att man väljer att använda förenklingsregeln i det företag man äger mest aktier, gärna ett helägt företag, eller i det företag där man inte uppnår kraven för att få använda ett lönebaserat utrymme.
Aktierna ska ha ägts vid årets ingång
Avslutningsvis vill vi påminna om att det krävs att du har ägt aktierna vid årets ingång för att du ska få räkna ett gränsbelopp. Gränsbeloppet beräknas vid årets ingång på det underlag som gäller då.
Den som bildar ett fåmansföretag eller köper andelar i ett fåmansföretag kan alltså inte beräkna ett gränsbelopp det första året utan får avvakta till året därpå. Nyemissioner och andra tillskott som görs under året ingår inte i underlaget för gränsbeloppet förrän året därpå. En säljare av kvalificerade andelar får däremot alltid beräkna gränsbelopp för försäljningsåret oavsett om det har varit ett utdelningstillfälle eller inte före försäljningen.
Har du däremot förvärvat andelarna benefikt genom arv, gåva testamente eller bodelning får du beräkna gränsbelopp samma år i enlighet med kontinuitetsprincipen.
För att inte gå miste om ett års gränsbelopp ska ett bolag bildas alternativt köpas senast den 31 december. Det kan vara viktigt att tänka på exempelvis vid en ombildning från enskild firma till aktiebolag eller när man planerar att starta upp en verksamhet i bolagsform. Bolaget bör bildas eller köpas före årsskiftet även om ombildningen eller uppstarten av verksamheten sker först en bit in på nya året.
Alla behöver inte fundera på löneutrymmet
Det är bara aktuellt att beräkna ett lönebaserat utrymme när man fastställer ett gränsbelopp för kvalificerade andelar. Har du andelar i ett onoterat företag som inte är kvalificerade behöver du inte beräkna något gränsbelopp och behöver därmed inte heller fundera över ditt eget löneuttag. All utdelning från bolaget beskattas till 25 procent.
Interna aktieöverlåtelser och löneunderlag
Äger man två fåmansföretag i en oäkta koncern och avser att överlåta det ena bolaget till andra, alltså att göra en intern aktieöverlåtelse, kan det vara lämpligt att fundera över när under året man bör göra en sådan överlåtelse.
Exempel:
Eva äger bolagen X och Y direkt. Verksamheten bedrivs i X och löneunderlaget finns därmed i X. Om Eva överlåter X till Y den 31 december 2023 innebär det, för beräkning av gränsbelopp 2024, att Eva vid ingången av året enbart äger bolaget Y och får därmed räkna gränsbelopp för Y. Eftersom X bara har varit dotterbolag under en dag under löneåret 2023 får Eva i princip inte räkna med några löner för 2023, och löneunderlaget för 2023 går förlorat.
Om Eva istället överlåter X till Y den 1 januari 2024 äger hon både bolagen X och Y vid ingången av året och får räkna gränsbelopp i båda. Därmed kan hon använda sig av löner utbetalda i X under löneåret 2023.
Även vid beräkning av gränsbelopp 2025 då hon enbart äger Y har X varit ett dotterbolag hela löneåret 2024 och Eva får räkna med utbetalda löner under hela 2024.
Sammanfattningsvis är det alltså en skillnad beroende på om en fysisk person ska förvärva eller bilda ett bolag jämfört med när under året man bör göra en intern aktieöverlåtelse. I första fallet bör en fysisk person förvärva eller bilda ett bolag senast 31 december för att kunna beräkna ett gränsbelopp följande år. Däremot bör en intern aktieöverlåtelse ske i början av ett år för att man inte ska tappa löneunderlag.
