AbstractMacroLandscape-ArialViewCityCenter-Article-Hero.jpg
Skatt & Ekonomifebruari 21, 2024

Stadigvarande vistelse i Sverige vid korta återkommande vistelser

I denna artikel går vi igenom vad som gäller bland annat med utgångspunkt av en dom från november 2023. Reglerna och praxis för stadigvarande vistelse är ett svårt område eftersom personers vistelsemönster i Sverige varierar. 

Huruvida en person vistas stadigvarande i Sverige, speciellt i situationer då personen vistas i Sverige i korta och återkommande perioder, får lösas med hjälp av den praxis som finns på området. Det finns generella riktlinjer men den vägledning som finns är tidigare domar i Högsta förvaltningsdomstolen där det gäller att pröva om de faktiska omständigheterna i en aktuell situation med vistelse och övernattning i Sverige överensstämmer med den praxis som finns.

Stadigvarande vistelse

I 3 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229) framgår att den som stadigvarande vistas i Sverige är obegränsat skattskyldig här. Av lagtexten framgår inte vad som uttryckligen menas med begreppet stadigvarande vistelse. Något exakt uttalande finns heller inte i de förarbeten som föregick lagstiftningen. Det som sägs där ger dock stöd för ett antagande om att vistelsen i Sverige ska uppgå till minst sex månader. Praxis på området tar fasta på denna tidsaspekt om minst sex månader. En frånvaro från Sverige i minst sex månader bryter alltid en stadigvarande vistelse.

Svårigheter uppkommer särskilt i situationer där den skattskyldiga uppehåller sig i Sverige under kortare perioder med återkommande avbrott för vistelser i utlandet. Endast om vistelsen i Sverige är sammanhängande, utan annat än tillfälliga avbrott, föreligger stadigvarande vistelse här. En person måste även tillbringa sin dygnsvila i Sverige för att vistelsen här ska kunna anses vara stadigvarande (RÅ 1981 Aa 4). Detta innebär att en person som dagpendlar till ett arbete i Sverige och aldrig övernattar i Sverige inte får en stadigvarande vistelse eftersom det krävs övernattning i Sverige i viss omfattning för att stadigvarande vistelse ska föreligga.
 

Hur många övernattningar i Sverige krävs för stadigvarande vistelse?

I RÅ 1997 ref. 25 (Looman-domen) prövades frågan om stadigvarande vistelse och Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, fann att personen under den angivna tiden fick anses ha vistats stadigvarande i Sverige. Den nederländska medborgaren var under tiden januari 1994 till april 1995 verkställande direktör för en holländsk koncerns svenska dotterbolag med säte i Helsingborg. Befattningen som vd innefattade resor till Danmark och Norge för att etablera filialer där. HFD utgick från att vd:n en normal arbetsvecka lämnat Nederländerna med flyg måndag morgon och återvänt dit med flyg på fredag eftermiddag. Under veckorna måndag-fredag vistades han i Sverige, dock med avbrott för besök en eller två dagar med övernattning växelvis vid filialerna i Danmark eller Norge.

Av målet framgår att tillfälliga avbrott i Sverigevistelsen saknar betydelse. Vid tolkning av rättsfallet bör, förutom resonemanget om normala arbetsveckor, även beaktas att längre ledigheter och semestrar tillbringats utomlands. Detta talar för att antalet övernattningar inte uppgått till 78 stycken i Sverige under en sexmånadersperiod (26 veckor x 3 nätter per vecka =78). Skatteverket anser att att rättsfallet ska tolkas så att det inte krävs 78 övernattningar under en period av sex månader för att det ska vara fråga om en stadigvarande vistelse. Rättsfallet kan tillämpas på färre övernattningar än 78.

Regelbundet återkommande vistelser i Sverige

Om vistelser i Sverige är kontinuerligt återkommande kan det bli aktuellt för Skatteverket att utreda detta närmare för att avgöra om vistelser här i landet är att ses som stadigvarande.

Nedan följer ett antal rättsfall där HFD har bedömt frågan om stadigvarande vistelse då det förekommer regelbundet återkommande vistelser i Sverige. Det går dock inte att dra några generella slutsatser då varje rättsfall avser ett enskilt ärende och då de särskilda förutsättningarna i respektive ärende måste beaktas. En del rättsfall är förhandsbesked som HFD har prövat varför även denna omständighet måste beaktas.

I RÅ 2008 not. 166 ansågs en finsk medborgare anställd som speditör i Sverige ha vistats här stadigvarande som en följd av kontinuitet. Personen hade sin bostad och familj i Finland. Personen arbetade regelmässigt sju dagar i följd i Sverige varefter följde sju arbetsfria dagar som han tillbringade i Finland. Enligt Skatteverkets utredning tillbringade han mellan 60 och 70 dagar per halvår i Sverige. Personen hade haft anställning hos den svenska arbetsgivaren under flera år. HFD fann att han vistats i Sverige under en så lång tid, i en sådan omfattning och med en sådan regelbundenhet att vistelsen i detta fall bedömdes vara stadigvarande.

I RÅ 2008 ref. 56 vistades en person i Sverige i 18 veckor under 2004 och i 9 veckor under första halvan av 2005. Mannen hade fått anställning som läkare vid ett svensk sjukhus och arbetet utfördes normalt sett under sammanhängande arbetspass om två veckor med ständig jour. Han övernattade i en jourlägenhet på orten. Tiden mellan arbetspassen i Sverige tillbringade mannen i Danmark där han hade sin familjebostad och även arbetade som läkare. HFD konstaterade att mannen tillbringat sin dygnsvila i Sverige under vistelseperioderna här, han hade tillbringat så lång tid, i en sådan omfattning och med en sådan regelbundenhet, att vistelsen bedömdes vara stadigvarande. Förhållandet att han i genomsnitt kunnat tillbringa fler dagar i Danmark än Sverige och att han där haft sin familjebostad samt arbete, kunde inte medföra en annan bedömning.

I Två mål från HFD om stadigvarande vistelse ger HFD ett tidsspann för begreppet stadigvarande vistelse. I det ena målet ses regelbundna och sammanhängande vistelser på tre månader i Sverige inte som stadigvarande vistelse här, medan fem månader innebär stadigvarande vistelse. 

Dom från Kammarrätten i Göteborg

En kvinna som är bosatt och etablerad i Oslo och i övrigt inte har någon anknytning till Sverige arbetar som vd på ett företag i Sverige. Kvinnan har under 2021 vistats i Sverige på grund av arbete och har enligt egen uppgift haft 79 övernattningar här under året. Vid accepterandet av tjänsten som vd var det förutsatt att hennes arbete i Sverige skulle innebära två dagars resa i Sverige med en övernattning. Till följd av pandemin blev det svårt att upprätthålla det resmönster som var tänkt från början och det blev därför fler hotellövernattningar. Vistelserna har varit regelbundna och förlagda över årets samtliga månader. Hennes vistelser i Sverige har sedan januari 2020 varit av i stort sett samma omfattning och följt samma resmönster.

Kammarrätten bedömer att det som kommit fram om hennes vistelser i Sverige visar att hon har vistats här under så lång tid, i sådan omfattning och med sådan regelbundenhet att hennes vistelse får anses stadigvarande. Detta trots att hon haft färre övernattningar i Sverige än utomlands. Hon anses därmed vara obegränsat skattskyldig här och omfattas inte av särskild inkomstskatt för utomlands bosatta.

Våra experter kommenterar:

Ett krav för stadigvarande vistelse är att det är frågan om övernattningar i Sverige. Kvinnan har heller inte varit ifrån Sverige i en tidsperiod överstigande sex månader som bryter en stadigvarande vistelse. Antalet övernattningar i kvinnas fall är 79 till antalet för hela kalenderåret och de har varit spridda över hela året. Jämfört med Looman-domen ovan så är det frågan om färre övernattningar vid varje vistelse i Sverige. I Looman-domen var det frågan om 78 övernattningar under en sexmånadersperiod och här är det 79 övernattningar under en tolvmånadersperiod. Enligt den praxis som utarbetats på området vid korta återkommande vistelser i Sverige framgår det i rättsfallet att kvinnan vistats i Sverige under så lång tid, i en sådan omfattning och med sådan regelbundenhet att hennes vistelse är stadigvarande.

Anledningen till att en vistelse i Sverige blir stadigvarande saknar betydelse. Ändrade vistelsemönster på grund av yttre omständigheter, i kvinnans fall pandemin, påverkar inte bedömningen. Inte heller en persons avsikt påverkar bedömningen utan det är de faktiska omständigheterna som är av betydelse för bedömningen om en person vistas stadigvarande i Sverige eller inte. 

Vill du veta mer om internationell beskattning?

Det kan vara snårigt och det är viktigt att göra rätt från början. I våra utbildningar får du fördjupa din kunskap i internationell beskattning chansen att ställa dina frågor till vår skatteexpert. Upptäck alla utbildningar i internationell beskattning här.

Patrik Wimmer
Skatteexpert
Arbetar som Skatteexpert på Wolters Kluwers skatterättsavdelningen med att utföra och förmedla analyser och insikter inom skatteområdet.
Back To Top