AMLR 2027: Vad innebär EU:s nya penningtvättsregler för redovisningsbyråer?

För redovisningsbyråer innebär utvecklingen att arbetet med kundkännedom, riskbedömningar och dokumentation blir ännu viktigare. Samtidigt kan ett väl fungerande AML-arbete bidra till att minska både affärsrisker och risken för sanktioner.

– AMLR innebär inte att grunderna i AML-arbetet förändras, men kraven på hur arbetet genomförs och dokumenteras blir tydligare. För redovisningsbyråer är det ett bra tillfälle att se över sina processer och säkerställa att riskbedömningar och kundkännedom håller hög kvalitet, säger Maria Johansson, expert på AML hos Wolters Kluwer.

Ett riskbaserat arbetssätt förblir grunden i AML-arbetet

Redan idag bygger penningtvättslagen på ett riskbaserat arbetssätt. Verksamheter som omfattas av regelverket ska identifiera, bedöma och hantera risker kopplade till sina kunder, tjänster och affärsrelationer.

Enligt den senaste nationella riskbedömningen och de tillsynsärenden som genomförts är det ofta brister i just byråns allmänna riskbedömning som leder till anmärkningar. Många verksamheter saknar verksamhetsspecifika analyser, uppdaterar inte byråns allmänna riskbedömning eller dokumenterar inte sina bedömningar tillräckligt väl.

För redovisningsbyråer innebär det att generiska mallar sällan är tillräckliga. Byråns allmänna riskbedömning behöver spegla byråns faktiska kunder, tjänster, geografiska exponering och verksamhetsspecifika risker.

– Många anmärkningar vid tillsyn beror inte på att rutiner saknas, utan på att riskbedömningen är för generell eller inte tillräckligt dokumenterad, säger Maria Johansson

AMLA ska skapa ett mer enhetligt regelverk i EU

En central del av EU:s nya AML-paket är inrättandet av AMLA (The Authority for Anti-Money Laundering and Countering the Financing of Terrorism), EU:s nya myndighet för bekämpning tillsyn och samordning av arbetet mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Myndigheten skapades i juni 2024 och började sin verksamhet i Frankfurt under 2025 och ska bidra till att skapa en mer enhetlig och effektiv tillsyn av regelverket inom hela EU.

AMLA kommer bland annat att ta fram tekniska standarder (RTS), vägledningar och riktlinjer som ska underlätta en enhetlig tillämpning av AML-regelverket. Målet är att minska de skillnader som länge funnits mellan medlemsländerna när det gäller tillsyn, riskbedömningar och regelverkstolkningar.

För redovisningsbyråer innebär detta sannolikt ett tydligare regelverk med mer harmoniserade krav på kundkännedom, riskbedömning och rapportering.

AMLR införs stegvis fram till 2028

Även om AMLR redan har beslutats på EU-nivå kommer införandet att ske stegvis. Regelverket antogs under 2024 och utgör tillsammans med AMLA-förordningen och det sjätte penningtvättsdirektivet (AMLD6) kärnan i EU:s nya AML-paket.

Under 2026 ska AMLA ta fram flera tekniska standarder och riktlinjer som ska ge vägledning kring bland annat kundkännedom, riskbedömningar, rapportering och interna kontrollsystem.

Den stora milstolpen för redovisnings- och revisionsbranschen är dock den 10 juli 2027, då AMLR börjar tillämpas fullt ut. Till skillnad från tidigare penningtvättsdirektiv är AMLR en EU-förordning, vilket innebär att reglerna blir direkt tillämpliga i samtliga medlemsländer utan nationell implementering. Syftet är att skapa ett gemensamt europeiskt regelverk, ett så kallat "single rulebook", mot penningtvätt.

Den 1 januari 2028 inleder AMLA dessutom direkt tillsyn över utvalda hög-risk-verksamheter med gränsöverskridande verksamhet inom EU.

– 2027 kan kännas långt bort, men förberedelserna borde redan vara igång. Om du redan idag jobbar strukturerat med kundkännedom och riskbedömningar så har du kommit en bra bit på väg, säger Maria Johansson.

Ökade krav på kontroll och dokumentation

Penningtvättsregelverket handlar inte enbart om att upptäcka misstänkta transaktioner. Det handlar också om att kunna visa att rätt kontroller har genomförts.

I takt med att regelverket utvecklas ökar betydelsen av dokumentation, löpande uppföljning och tydliga processer. Verksamheter behöver kunna visa hur risker har identifierats, vilka åtgärder som vidtagits och hur kundkännedomen har säkerställts.

 – Det räcker inte att göra rätt. Du måste också kunna visa att du gjort rätt, säger Maria Johansson.

För många byråer innebär detta ett mer strukturerat arbete med:

• Kundkännedom (KYC)
• Riskklassificering av kunder
• Identifiering av verklig huvudman
• PEP- och sanktionskontroller
• Dokumentation av misstänkta omständigheter
• Löpande uppföljning av förändringar hos kunderna

Myndigheterna ställer högre krav

Utvecklingen inom praxis visar också att ansvarsfrågorna får allt större betydelse. Under seminariet lyftes flera uppmärksammade fall inom näringspenningtvätt samt pågående rättsprocesser där redovisningskonsulters agerande prövats.

Samtidigt har tillsynsmyndigheterna fortsatt fokus på kvaliteten i verksamheternas riskbedömningar. Erfarenheterna visar att myndigheterna inte enbart granskar om rutiner finns på plats, utan också hur väl de fungerar i praktiken.

Det innebär att AML-arbetet inte längre kan betraktas som en administrativ formalitet. För många byråer är det idag en central del av verksamhetens riskhantering.

Att förstå riskerna är första steget

Ett återkommande tema inom arbetet mot penningtvätt är vikten av att förstå hur kriminella aktörer arbetar. Under seminariet lyftes bland annat hur företag kan användas som brottsverktyg och varför verksamheter behöver identifiera sina egna sårbarheter.

Genom att regelbundet inventera hot och risker ökar möjligheterna att upptäcka avvikande beteenden, ovanliga affärsupplägg eller andra varningssignaler som kan indikera penningtvätt eller annan ekonomisk brottslighet

Därför bör byråer börja förbereda sig redan nu

Även om 2027 kan kännas långt bort finns det flera skäl att agera redan idag. Många av de områden som AMLR fokuserar på, exempelvis riskbedömningar, kundkännedom, dokumentation, rapportering och intern styrning, är redan centrala delar av dagens penningtvättsarbete. 

De byråer som redan nu bygger strukturerade processer för kundkännedom, dokumenterar sina riskbedömningar och använder digitala verktyg för AML-arbetet kommer att ha ett betydligt bättre utgångsläge när de nya reglerna börjar tillämpas fullt ut. Exempel på funktioner som kan stödja detta arbete är automatiserade registerkontroller, PEP- och sanktionssökningar, riskbedömningar och dokumentation av misstänkta omständigheter.